Skalor · Kyrkotonarter
Kyrkotonarter
Spela de vita tangenterna från C till C: det är durskalan. Spela samma tangenter från D till D eller från E till E, så ändras stämningen varje gång: det är de sju kyrkotonarterna, eller modala skalorna. Lyssna på alla nedan från samma ton, från den ljusaste till den mörkaste.
Jamma: starta slingan och spela på datorns tangenter A S D F G H J K L: var och en är skalans nästa ton, så inget du spelar blir fel. Eller klicka på de tända tangenterna.Jamma: starta slingan och tryck på de tända tangenterna. Alla hör till skalan, så inget du spelar blir fel.
Tricket med de vita tangenterna
Alla sju kyrkotonarter använder samma toner som durskalan. Skillnaden är vilken ton som är hemma. På de vita tangenterna: från C till C jonisk, från D dorisk, från E frygisk, från F lydisk, från G mixolydisk, från A eolisk och från H lokrisk. Flyttar du hemmet flyttas halvtonsstegen, och stämningen ändras.
Alla sju, från den ljusaste till den mörkaste
| Skala | Formel | På de vita tangenterna | Färg |
|---|---|---|---|
| Lydisk | 1 2 3 ♯4 5 6 7 | F G A H C D E | ljus, drömsk, svävande |
| Jonisk | 1 2 3 4 5 6 7 | C D E F G A H | ljus, stabil, glad |
| Mixolydisk | 1 2 3 4 5 6 ♭7 | G A H C D E F | dur, men avslappnad och bluesig |
| Dorisk | 1 2 ♭3 4 5 6 ♭7 | D E F G A H C | moll, men ljusare och hoppfull |
| Eolisk | 1 2 ♭3 4 5 ♭6 ♭7 | A H C D E F G | sorgsen, mörk, allvarlig |
| Frygisk | 1 ♭2 ♭3 4 5 ♭6 ♭7 | E F G A H C D | mörk, spänd, spansk |
| Lokrisk | 1 ♭2 ♭3 4 ♭5 ♭6 ♭7 | H C D E F G A | orolig, olöst, obehaglig |
Uppifrån och ner sänker varje modus en ton mer än den ovanför: lydisk har ♯4, jonisk återställer den, mixolydisk sänker 7, dorisk 3, eolisk 6, frygisk 2 och lokrisk 5.
Två sätt att tänka på kyrkotonarter
Från ursprungsskalan: D dorisk är C-durskalan spelad från D. Praktiskt för att hitta tonerna: A dorisk är G-dur från A, E mixolydisk är A-dur från E.
Från samma grundton: D dorisk är d-moll med höjd sext. Praktiskt för att höra färgen, och så fungerar verktyget: behåll grundtonen, byt modus och lyssna efter vilken ton som ändras. Den tonen, som lyser i verktyget, är skalans karaktär.
Hur man använder ett modus
Ett modus låter som sig själv bara över rätt ackord: spela tonerna i D dorisk över ett C-durackord, så hör du bara C-dur. Därför växlar slingan för varje modus mellan tonikaackordet och ett ackord med dess karaktärston (Dm och G för dorisk, C och D för lydisk). Starta slingan och spela.
Utforskar du kyrkotonarterna vid ett riktigt piano? Ivory lyssnar när du spelar och säger vad som inte stämmer: en ton som fattas, en hand som kommer för sent, ett ojämnt ackord. Sedan får du höra hur det ska låta.
Vanliga frågor
Vilka är de sju kyrkotonarterna?
Jonisk, dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk, eolisk och lokrisk: durskalan startad från var och en av sina sju toner. På de vita tangenterna börjar de på C, D, E, F, G, A och H.
Hur lär man sig kyrkotonarterna enklast?
Genom att lyssna från samma grundton, som i verktyget: varje modus är en dur- eller mollskala med en eller två ändrade toner. Lydisk: dur med ♯4; mixolydisk: dur med ♭7; dorisk: moll med höjd sext; frygisk: moll med ♭2.
Vilket modus är durskalan?
Jonisk. Ren moll är eolisk.
Vilket modus är ljusast?
Lydisk, med höjd kvart. Från ljusast till mörkast: lydisk, jonisk, mixolydisk, dorisk, eolisk, frygisk, lokrisk.
Vad är skillnaden mellan ett modus och en skala?
Ett modus är en skala: samma sju toner som durskalan, med en annan ton som hem. Hel- och halvtonsstegen hamnar då på andra ställen, och varje modus får sin egen stämning.
Hur hittar jag durskalan som ett modus kommer från?
Dorisk börjar på 2:a tonen i sin ursprungsskala, frygisk på 3:e, lydisk på 4:e, mixolydisk på 5:e, eolisk på 6:e, lokrisk på 7:e. A dorisk tar alltså tonerna i G-dur, E mixolydisk tonerna i A-dur.