Musikteori · För piano
Kvintcirkeln
Tolv tonarter, ett hjul. Tryck på en tonart för att se dess förtecken och ackorden som hör till den, och för att höra den. Eller låt dig visas runt hela varvet.
C-dur
Tonartens ackord: tryck för att lyssna
Vad är kvintcirkeln?
Kvintcirkeln är en karta över de 12 tonarterna. Börja högst upp med C och gå medurs: varje tonart ligger en kvint över den förra. Från C till G är en kvint (räkna: C, D, E, F, G), från G till D också, och så vidare, tills du efter tolv steg är tillbaka på C.
Ordningen är ingen slump. Två tonarter en kvint ifrån varandra delar sex av sina sju toner: grannar på cirkeln är nära släkt. De låter lika, lånar ackord av varandra, och musik går lätt mellan dem. Tonarter mitt emot varandra, som C och Fiss, har nästan ingenting gemensamt.
Så läser du den
- Den yttre ringen: de 12 durtonarterna.
- Den inre ringen: de 12 molltonarterna, var och en bredvid durtonarten med samma förtecken. Moll skrivs med liten bokstav: a, e, h.
- Den lilla siffran under varje durtonart: dess förtecken, alltså hur många kors (♯) eller b (♭) den har.
Längst ner, där korssidan möter b-sidan, är Fiss-dur (sex kors) och Gess-dur (sex b) samma tangenter på pianot. Där överlappar ytterligare två par: H-dur och Cess-dur (sju b), Dess-dur och Ciss-dur (sju kors). De finns, men du möter dem sällan.
Och något som lätt förvirrar på svenska: H är tonen som engelsktalande kallar B, och vårt B är H med ett b framför. B-dur har alltså två b.
Kors, b och förtecken
Medurs kommer det till ett kors för varje tonart: G-dur har ett (fiss), D-dur två (fiss, ciss), A-dur tre. Moturs kommer det till ett b för varje tonart: F-dur har ett (b), B-dur två (b, ess), Ess-dur tre.
Korsen kommer alltid i samma ordning, som själv är en kvintcirkel: fiss ciss giss diss aiss eiss hiss. B:na är samma rad baklänges: b ess ass dess gess cess fess. Alla 15 förtecken, med ett spel att lära sig med: tonartsförtecken.
De parallella molltonarterna
Varje durtonart har en parallelltonart i moll som använder exakt samma toner, och därför har samma förtecken: C-dur och a-moll är båda bara vita tangenter. På kvintcirkeln står parallellmollen precis innanför sin durtonart.
På pianot hittar du den genom att gå tre halva tonsteg ner från durens grundton (tre tangenter, de svarta medräknade): C, H, B, A. Eller genom att räkna till sjätte tonen i durskalan. Tryck på en molltonart på hjulet och sedan på ”parallell dur” för att höra båda efter varandra: samma toner, en annan grundton, en annan stämning.
Hitta en tonarts ackord
Det här är cirkelns mest användbara trick för pianister. Hitta din tonart och titta på biten av cirkeln runt den: tonarten, dess två grannar och de tre molltonarterna innanför dem. De sex är tonartens viktigaste ackord.
| Tonart | I | IV | V | ii | iii | vi |
|---|---|---|---|---|---|---|
| C-dur | C | F | G | Dm | Em | Am |
| G-dur | G | C | D | Am | Hm | Em |
| F-dur | F | B | C | Gm | Am | Dm |
Stegen I, IV och V (tonarten och dess grannar) är tonika, subdominant och dominant, och på dem vilar de flesta folk-, blues-, rock- och poplåtar. Lägg till VI så har du de fyra ackorden i otaliga låtar: i C är det C, G, Am och F. Tryck på en tonart på hjulet så lyser de sex upp, numrerade. Alla tonarter: ackord i varje tonart.
Kvartcirkeln
Läst moturs blir cirkeln kvartcirkeln: C, F, B, Ess, Ass … varje tonart en kvart över den förra. Samma cirkel, bara åt andra hållet.
Det spelar roll, eftersom ackord gärna rör sig så. Ett ackord drar starkast mot ackordet en kvart ovanför (eller, samma ton, en kvint under): G till C, D till G, A till D. Sådana kedjor finns överallt: jazzens II – V – I (Dm, G, C) är två steg moturs, och standardlåtar som ”Autumn Leaves” åker runt cirkeln i takt efter takt. Tryck på ”Åt andra hållet” ovan för att höra det: varje ackord tycks leda till nästa.
Fem användningar vid pianot
- Läsa förtecken blixtsnabbt. Räkna korsen eller b:na, gå lika många steg på cirkeln, så har du tonarten.
- Gissa en låts ackord. Står en låt i G är dess ackord troligen G, C, D och Em: biten av cirkeln runt G.
- Öva skalor i en vettig ordning. Följer du cirkeln tar varje ny skala bara med ett kors (eller ett b) till.
- Transponera. För att spela en låt en kvint högre flyttar du varje ackord ett steg medurs: C, F, G blir G, C, D.
- Modulera mjukt. Att byta till en granntonart låter naturligt, ett hopp tvärs över cirkeln dramatiskt.
Så minns du den
Korstonarterna medurs från C: G, D, A, E, H, Fiss. B-tonarterna moturs: F, B, Ess, Ass, Dess, Gess. Gillar du minnesramsor kan du hitta på en egen mening av begynnelsebokstäverna: den man har hittat på själv är lättast att minnas.
Eller lär dig den inte utantill alls: vid pianot räknar du fem toner uppåt från varje grundton (C, D, E, F, G), så har du nästa tonart. Efter några veckors användning sitter cirkeln av sig själv.
Du kan ackorden, men något låter inte rätt? Ivory lyssnar när du spelar och säger vad som inte stämmer: en ton som fattas, en hand som kommer för sent, ett ojämnt ackord. Sedan får du höra hur det ska låta.
Vanliga frågor
Vad är kvintcirkeln?
En bild av de 12 durtonarterna och deras parallella molltonarter, ordnade så att varje tonart ligger en kvint över den förra. Medurs kommer ett kors till för varje steg, moturs ett b.
Hur minns man kvintcirkeln?
Korstonarterna medurs: G, D, A, E, H, Fiss. B-tonarterna moturs: F, B, Ess, Ass, Dess, Gess. Vid pianot räcker det också att räkna fem toner uppåt (C, D, E, F, G) för att hitta nästa tonart.
Vad är kvartcirkeln?
Samma cirkel läst åt andra hållet: C, F, B, Ess … varje tonart en kvart över den förra. Jazz- och bluesackordföljder rör sig ofta så, därför övar jazzmusiker i kvarter.
Var står molltonarterna på kvintcirkeln?
Innerst, var och en bredvid durtonarten med samma förtecken. De kallas parallelltonarter: C-dur och a-moll, G-dur och e-moll.
Hur hittar jag en tonarts ackord med kvintcirkeln?
Hitta tonarten, ta dess två grannar och de tre molltonarterna innanför dem: det är de sex viktigaste ackorden. I C-dur: C, F och G, plus Am, Dm och Em.
Varför heter B♭ B på svenska och B heter H?
Det är en kvarleva från medeltiden: det ”kantiga b” som stod för den högre tonen såg i handskrifterna ut som ett h. Därför är B-dur på svenska, som på tyska, tonarten med två b och H-dur den med fem kors.